Guide · Diagnoser & NPF
ADHD-utredning för barn och ungdomar – så går det till
En utredning handlar om att förstå vad som fungerar och vad som är svårt i din vardag. Du behöver inte veta om du har ADHD för att be om hjälp.
- Av
- Mellan oss redaktion
- Publicerad
- Uppdaterad
- Granskning:
- ännu inte granskad av extern sakkunnig
Vad är en ADHD- eller NPF-utredning?
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. NPF är ett samlingsbegrepp som också omfattar andra funktionsnedsättningar, som autism. En utredning undersöker svårigheter och behov – den är inte ett prov du kan lyckas eller misslyckas på.
Vården gör en samlad bedömning. Att känna igen sig i en lista på nätet räcker inte för att avgöra om man har en diagnos.
Vem kan jag kontakta först?
Du kan börja hos elevhälsan eller vårdcentralen och berätta hur vardagen fungerar. En ungdomsmottagning kan också hjälpa dig att hitta vidare. De gör inte alla själva ADHD-utredningar.
För barn och unga görs utredningen inom BUP eller annan mottagning med rätt kompetens, beroende på region och behov. Vid 18 år kan andra kontaktvägar gälla. Fråga mottagningen eller 1177 vad som gäller där du bor.
Behöver man en remiss?
Det beror på regionen och mottagningen. Ibland behövs remiss från vården, ibland finns möjlighet att själv söka kontakt. En remiss innebär inte automatiskt att en utredning startar: mottagningen bedömer först behovet.
Fråga vem som tar emot förfrågan, vilket underlag som behövs och hur du får besked. BUP Stockholm beskriver en regional process i källan längst ned; den gäller inte som regel för hela Sverige.
Så kan besöken gå till
Utredningen anpassas till dig. Antalet besök och vilka moment som behövs varierar. Det kan ingå samtal med dig och dina vårdnadshavare, formulär, information från skolan och bedömningar av psykolog och läkare.
Ni pratar om hur det varit tidigare och hur det fungerar nu: i skolan, hemma och med andra. Vården behöver också förstå ditt mående och om andra omständigheter kan förklara svårigheterna.
Du får fråga varför ett moment görs, be om en paus och säga till om något känns svårt att förstå.
Förbered dig utan att behöva prestera
Skriv gärna ned några exempel, men du behöver inte samla bevis eller träna på svar. Berätta både om det som går bra och det som tar mycket kraft.
- När tappar du tråden eller får svårt att komma igång?
- Hur fungerar sömn, skoldagar och återhämtning?
- Vilken hjälp har du provat, och vad gjorde skillnad?
- Vad skulle du själv vilja få hjälp med?
Hur lång tid tar det och vad kostar det?
Väntan på en bedömning och tiden för själva utredningen är två olika saker. Fråga mottagningen om aktuell väntetid, hur du får information och vem du kan kontakta under tiden.
Avgifter beror bland annat på ålder, region och om vårdgivaren arbetar på regionens uppdrag eller helt privat. Be om tydlig information innan du bokar. Vi anger inte ett generellt pris eller lovar att alla vägar är kostnadsfria.
Fråga 1177 eller regionens vårdlots vad vårdgarantin omfattar i ditt fall. Utgå inte från att den lovar en färdig NPF-utredning inom en viss tid.
Vad händer när utredningen är klar?
Du och dina vårdnadshavare får återkoppling anpassad till din ålder och situation. Be om en förklaring av resultatet, förslag på stöd och vem som ansvarar för nästa steg.
En utredning kan leda till en diagnos, men behöver inte göra det. Att ingen ADHD-diagnos ställs betyder inte att dina svårigheter är oviktiga. Fråga vilken hjälp som kan vara aktuell ändå.
Stöd medan du väntar – även utan diagnos
Prata med skolan om vad som gör undervisningen svår att följa. Be att få diskutera stöd utifrån dina behov, till exempel tydligare instruktioner eller hjälp att dela upp uppgifter. En diagnos ska inte vara utgångspunkten för att få berätta vad du behöver.
Det är inte ditt ansvar att ensam få allt att fungera. Om oro, sömn eller stress påverkar dig behöver du inte vänta på en utredning för att söka hjälp för det.
Du är mer än ett utredningsresultat
En diagnos beskriver vissa svårigheter, inte ditt värde. Du får be att bli lyssnad på även när du inte hittar orden.
Om måendet försämras, kontakta vården eller berätta för en trygg vuxen. Vid akut fara, ring 112. Mellan oss är information och vägledning, inte vård eller en tjänst som ställer diagnoser.
Källor
- Så går en utredning till (Region Stockholm) – BUP Stockholm
- Att ta hjälp – UMO
Läs vidare
ADHD och ADD – när hjärnan fungerar annorlunda
Vad ADHD och ADD faktiskt betyder, hur det kan kännas i skolan och med kompisar – och varför det varken är ett fel eller en latmask i hjärnan.
Svårt att koncentrera sig i skolan
Tappar du fokus i skolan? Läs om möjliga orsaker, små steg att prova och hur du kan be om hjälp utan att behöva en diagnos.
Berätta för en vuxen att du mår dåligt
Svårt att hitta orden? Här finns förslag på hur du kan börja ett samtal, skriva ett meddelande och hitta stöd om den första personen inte lyssnar.
Ångest
Vad ångest är, hur den känns i kroppen, varför den är så vanlig i tonåren och vad som brukar göra den mindre.